I LOVE YOU!!!
tisdag 14 september 2010
1½ år...
...sen som Mats dog. Fatta! Det är ju länge. Jag f´örstår det inte. Att tiden går sådär snabbt. Känns inte som om det är sååå där längesedan det hände, sedan jag fick det där samtalet att Mats dött på operationsbordet. Men, det är alltså redan 1 ½ år sen. Jag saknar honom varje dag, tänker på honom jämt. Det finns inte en hel dag som jag inte har tänkt på Mats. Han var ju min idol, min Mats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sorgligt... Hoppas ändå att sorgen inte är lika stark som precis i början plus att du kan känna glädje när du tänker på honom. Han finns ju säkert runt dig varje dag fast du inte ser honom :-)
SvaraRaderaFy ja! det är hemskt att förlora en annhörig! vet ju både du & jag :( men livet går ju vidare, måste det ju.
SvaraRaderaKram